tag:blogger.com,1999:blog-54980468553698652282011-07-30T12:02:59.063-07:00Jennyhttp://www.blogger.com/profile/08654238666589998213noreply@blogger.comBlogger111100tag:blogger.com,1999:blog-5498046855369865228.post-16324467623847317492010-07-17T03:58:00.000-07:002010-07-17T04:15:10.879-07:00

var _gaq = _gaq || []; _gaq.push(['_setAccount', 'UA-17333184-1']); _gaq.push(['_trackPageview']); (function() { var ga = document.createElement('script'); ga.type = 'text/javascript'; ga.async = true; ga.src = ('https:' == document.location.protocol ? 'https://ssl' : 'http://www') + '.google-analytics.com/ga.js'; var s = document.getElementsByTagName('script')[0];

Jennyhttp://www.blogger.com/profile/08654238666589998213noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5498046855369865228.post-24467141440789749932010-07-06T09:58:00.000-07:002010-07-17T03:55:04.786-07:00

var _gaq = _gaq || []; _gaq.push(['_setAccount', 'UA-17333184-1']); _gaq.push(['_trackPageview']); (function() { var ga = document.createElement('script'); ga.type = 'text/javascript'; ga.async = true; ga.src = ('https:' == document.location.protocol ? 'https://ssl' : 'http://www') + '.google-analytics.com/ga.js'; var s = document.getElementsByTagName('script')[0];

Jennyhttp://www.blogger.com/profile/08654238666589998213noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5498046855369865228.post-63400323485749086292010-07-03T10:23:00.000-07:002011-02-15T03:17:53.500-08:00

Jag tar semester från Mary, och från skolan, och reser till ett regnindränkt och fuktigt Rangoon. Det är juli 2007 och alltså bara ett par veckor innan den munkledda Saffran Revolutionen skakar om Burma med sitt krav på demokrati och frihet, men om detta vet jag ännu inget. Rangoon är en övergiven stad, bortglömd och trasig. Vägarna är sprukna, gatlyktorna står mörka och tomma och färgen på

Jennyhttp://www.blogger.com/profile/08654238666589998213noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5498046855369865228.post-19322075738308486792010-06-21T02:32:00.000-07:002010-07-17T03:56:21.464-07:00

var _gaq = _gaq || []; _gaq.push(['_setAccount', 'UA-17333184-1']); _gaq.push(['_trackPageview']); (function() { var ga = document.createElement('script'); ga.type = 'text/javascript'; ga.async = true; ga.src = ('https:' == document.location.protocol ? 'https://ssl' : 'http://www') + '.google-analytics.com/ga.js'; var s = document.getElementsByTagName('script')[0];

Jennyhttp://www.blogger.com/profile/08654238666589998213noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5498046855369865228.post-16959383812607818612008-03-19T09:44:00.000-07:002008-03-19T09:48:48.635-07:00

Eleverna, ett gäng starka, smarta unga kvinnor, verkar inte ta nån större skada av Marys lektioner. De har varit med om det mesta, från fattigdom och krig till arresteringar och mordförsök. Shona och jag resonerar att om de har överlevt den burmesiska juntan, ska de nog överleva Mary också.En morgon går jag tidigt till skolan för att vara med på en yoga lektion. Jag kommer lite för sent och

Jennyhttp://www.blogger.com/profile/08654238666589998213noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5498046855369865228.post-3242296451814305072008-03-02T21:29:00.000-08:002008-03-02T21:35:21.978-08:00

Lektionerna börjar. Jag undervisar efter lunch, när solen står som högst på himlen och vi alla är sömninga efter maten. Mary har yogapass två gången i veckan, medans frukostriset kokar, och har på något sätt lyckats få förmiddagstimmarna att bli hennes högst personliga engelskalektioner, trots att vi faktiskt har anställt en utbildad engelskalärare. Fonetik och uttal är det hon ska fokusera sig

Jennyhttp://www.blogger.com/profile/08654238666589998213noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5498046855369865228.post-4992597597401632182008-02-15T02:31:00.001-08:002008-02-15T18:10:24.604-08:00

Vi ska starta en skola för unga burmesiskor som bor i Thailand. Inte en riktig skola förstås, med skolböcker och höstterminer och pekpinnar och vita kritor, det kan vi inte ordna, men ett kortare program med några få elever ska nog gå bra. Det finns ett litet hus bakom kontoret, där vi anställda bor. Tanken är att det ska bli omgjort till skolhus, med elevernas sovrum däruppe och klassrum i det

Jennyhttp://www.blogger.com/profile/08654238666589998213noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5498046855369865228.post-2043177320130884052008-02-14T21:48:00.001-08:002008-02-15T02:30:51.238-08:00

Engagerad är hon iallfall. Mary, nyfrälst feminist som hon blivit, de utomäktenskapliga affärerna, bantningen och skönhetsoperationern nu bakom henne, vill göra mer, mera. Vad jag inte inser är att med Marys frälsning och hennes verison av feminism kommer även en övertygelse om att sexuell frigjordhet och en kvinnas rätt att använda sin kropp för egen njutning, står högst på rangordningen. Att

Jennyhttp://www.blogger.com/profile/08654238666589998213noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5498046855369865228.post-53484174744840223772008-02-14T21:45:00.001-08:002008-02-14T21:45:49.372-08:00

Det blir tydligen bestämt att Mary ska få hjälpa till. Exakt när den konversationen hades är jag inte säker på men Chefen är väldigt nöjd över att en amerikanska, som hon säger stolt, ska komma och lära oss alla hur man pratar med folk från Europa och USA. Så plötsligt är Mary på kontoret var och varannan dag och konverserar glatt med allt och alla runt om kring henne. En timme om dagen är det

Jennyhttp://www.blogger.com/profile/08654238666589998213noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5498046855369865228.post-65597734147597761912008-02-14T21:43:00.000-08:002010-07-07T02:18:01.357-07:00

En morgon ett par månader efter min ankomst till Thailand stiger jag ur duschen på det exklusiva privata gym som, lite ironiskt nog, ligger vägg i vägg med vårt illegala, fattiga kontor, och går rätt in i en annan kvinna. Hon tappar både handuken och necessären och närapå balansen. Jag ber snabbt om ursäkt och hjälper henne att plocka upp alla de små burkar och flaskor och diverse läppglanser och

Jennyhttp://www.blogger.com/profile/08654238666589998213noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5498046855369865228.post-75921006181759055952008-02-14T21:42:00.000-08:002010-07-07T02:14:28.642-07:00

I norra Thailand lever det hundratusentals burmeser på flykt undan krig och fattigdom i sitt hemland. Dessa burmeser, och deras organisationer, är sällan välkomna i Thailand och många tvingas gå under jorden för att undvika att bli arresterade av de thailändska myndigheterna.Under ett par års tid arbetade jag som volontär hos en sådan underjordisk kvinnorättsorganisation, etablerad och styrd av

Jennyhttp://www.blogger.com/profile/08654238666589998213noreply@blogger.com0