Mary på Kontoret

Det blir tydligen bestämt att Mary ska få hjälpa till. Exakt när den konversationen hades är jag inte säker på men Chefen är väldigt nöjd över att en amerikanska, som hon säger stolt, ska komma och lära oss alla hur man pratar med folk från Europa och USA. Så plötsligt är Mary på kontoret var och varannan dag och konverserar glatt med allt och alla runt om kring henne. En timme om dagen är det officiell klasstid –då sitter hon på golvet i vårt vardagsrum (som vi använder som mötesrum) och pratar entusiastiskt om sig själv och sitt engagemang. Eftersom det är på engelska hennes monologer utförs på, tycker Chefen att det kan räknas om lektion. Jag försöker påpeka att majoriteten, eller, ja, egentligen alla, av mina arbetskamrater inte förstår Mary när hon pratar. Hon talar alldeles för snabbt. De stirrar blankt på henne med tomma ögon. Ibland upprepar de något ord Mary tycker är viktigt men hon förklarar inte vad det betyder så det är nog inte särskilt hjälpsamt. Chefen tycker dock inte att vi ska klaga. Mary har pengar –tillsammans med sin man Mike sitter Mary som styrelseledamot för en amerikansk välgörenhetsorganisation. Det har lovats financiell support till en del av våra projekt och en ny dator till kontoret. Dessutom är hon ju så engagerad nu, lägger Chefen till efter en paus men jag misstänker att det är Marys pengar och inte hennes engagemang som är den egentliga förklaringen till varför hon är så mycket hos oss när hon tydligen inte alls kan undervisa, den pedagogiska utbildningen till trots.